Festivalfrihet

augusti 21, 2009

Det är, tack och lov, Malmöfestivalens sista dag idag. Ett spektakel som jag alltid avskytt, men aldrig kunnat avfärda helt, då det alltid varit väldigt många bra konserter.

I år har konsertutbudet, och festivalen i stort, krympt. Åtminstone som jag upplevt det. Jag uppskattar absolut att jag inte i samma utsträckning behöver slåss med feta förortsgothare, jonglerande clowner och understimulerade högstadiekids när jag går till och från jobbet. Däremot är det väldigt tråkigt att kulturutbudet verkar decimerats. Jag har inte grävt så mycket i det, men jag gissar att Alliansen ligger bakom detta.

Det tidigare näst intill sinnessjukt bra musikprogrammet med temadagar för olika genrer, ett helt område för hiphopkidsen, en vackert belägen dansbana för de som gillar sånt, filmtält, ordtält, med mera – var är allt detta? Är det jag som inte läst programmet ordentligt (webbversionen av festivalprogrammet är för övrigt under all kritik – lycka till att hitta något där)?

Jag hittar tyvärr inte artikeln, men en malmöpolitiker sa efter föregående festival att malmöiter inte uppskattar festivalen, utan att de enda som bryr sig är människor från kranskommuner som kommer in och äter älgkebab, och att hon därför anser att festivalen bör läggas ned. Hade verkligheten varit sådan, då hade jag hållt med henne – varför ska Malmö ha en festival dit folk bara svärmar för att äta bakteriehärder och köpa drömfångare? Nu vet ju alla, utom kulturfientliga människor och sura pensionärer, att festivalen de senaste åren har uppskattats för sitt breda utbud.

Vad kan vi då dra för slutsats av detta? Politiker vill lägga ned festivalen på grund av bristande intresse. Intresset är inte bristande. Hur löser de detta? Försämra festivalen till den grad att det enda som återstår är en scen med NRJ-artister, dålig mat, försäljning av undermåligt silver och ett gäng förortsfetton som uppskattar det. Plötsligt finns det ingen anledning att ha kvar festivalen. De snåla högersvinen har vunnit igen. Årets Malmöfestival är inte förnyad, den är första steget mot en nedläggning.

Är det så att det saknas pengar, så kunde jag gärna sluppit fittrosen i Folkets park och i stället lagt de, vad jag förstått, tre miljoner den kostade på att låta Björn Ranelid och Bruno K Öijer ordbajsa ikapp i något kulturelitistiskt spektakel på festivalen.

Avslutningsvis måste jag nämna knallarna! Denna fantastiskt verklighetsfrånvända grupp av affärsidkare som försöker skylla minskad försäljning på dålig placering av marknadsgatan. Har de aldrig funderat över vad de egentligen sitter och säljer? Drömfångare, t-shirts med tokiga motiv, fotbollströjor, indianfjädrar, snusdosehölster, lakritsremmar och – sist men definitivt inte minst – silversmycken.

Anledningen till att de säljer mindre i år är – förutom den uppenbara, att festivalen lockat mindre folk – att människor nu måste söka sig till dem aningen mer aktivt, eftersom de inte fyller upp hela gågatan genom city. Deras försäljning bygger på impulsköp. Vissa impulsköper kanske som en form av tröstätande för att stå ut med ångesten av att befinna sig på festivalen, men de flesta handlar antagligen av den enkla anledningen att de saknar smak, är fulla eller är lite dumma i huvudet.

Frågan som kvarstår är nu varför i helvete jag igår kom hem från festivalen med en kudde med broderat motiv föreställande en Lord Nelson-liknande dalmatiner med hatt och jacka?

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: